FTO-folder Regeln - Franciskus Tredje Orden-11

Under 60-talet och början på 70-talet besökte franciskanbröder ur första orden inom SSF
regelbundet Västerås stifts stiftsgård i Rättvik. Därigenom väcktes och fördjupades ett intresse för Franciskus och ett franciskanskt liv hos flera som på ett eller annat sätt hade anknytning till stiftsgården. En konferens där i december 1971 samlade upp detta intresse. I konferensen deltog bl.a. ministern för den europeiska provinsen av SSF, broder Michael, och den dåvarande kaplanen för provinsens tredje orden, broder John-Charles (som även var biskop).

Konferensen ledde till att de flesta av deltagarna ville ha fortsatt kontakt och gemenskap med den franciskanska rörelsen. Så småningom växte hos några fram en längtan att gå in som tertiarier i en franciskansk orden. Det var då naturligt att anknyta till den redan existerande ordensgemenskapen inom den systerkyrka, som den anglikanska utgör för oss.

Efter en tid som först postulanter och sedan noviser upptogs i oktober 1974 de första tertiarierna i den svenska grenen av orden, som officiellt fått namnet Den helige Franciskus tredje orden inom Svenska kyrkan, i dagligt tal kallad FTO (= Franciskus tredje orden).

Organisatoriskt har FTO alltså växt fram som en gren av SSF. Som medlem i FTO hör man därmed till TSSF, den tredje orden inom SSF, och är en del av dess andliga gemenskap, som sträcker sig praktiskt tagit till alla de delar av världen där den anglikanska kyrkan finns. FTO är således inte en egen, självständig orden. Däremot skall
den svenska grenen uttryckligen vara knuten till Svenska kyrkan och hennes bekännelse samt tjäna och verka inom henne. Medlemmar från andra kristna samfund som har en franciskansk kallelse är dock också välkomna i orden.

FTO har nära kontakter med de svenskkyrkliga franciskanska systrarna i Klaradals kloster i Sjövik. Man är även mån om kontakten med de katolska förstaord

ensbröderna i Sverige och med den katolska motsvarigheten till FTO, som går under namnet Sekularorden eller OFS (Ordo Franciscanus Saecularis). Detta är ett vittnesbörd om den ekumeniska anda som är typisk för den franciskanska spiritualiteten.