En presentation av orden

• Att göra Kristus känd och älskad överallt.
• Att främja en anda av syskonskap mellan alla människor och att därmed bidra till att bryta ner alla slags murar mellan dem.
• Att leva ett liv i enkelhet, fritt från beroenden av lyx, status, saker och pengar för att i stället med glädje kunna dela med sig av sig själv och sitt eget.

Vägar till förverkligande av dessa uppgifter är:

• Ett regelbundet böne- och gudstjänstliv med mässan i centrum.
• Studier av olika slag, som ger större kännedom om kristen tro och kyrkans liv, om människors personliga och sociala förhållanden, om miljö och politik och om annat som har betydelse för den franciskanska kallelsens omsättning i handling. Bibelstudier, både enskilt och gemensamt, är den viktigaste och mest självklara delen i studiearbetet.
• En aktiv insats för förverkligandet av Guds rike i någon from, i kyrkan eller i samhället, lokalt eller internationellt.

Kännetecknen för den franciskanska andan är ödmjukhet, kärlek och glädje. Egenskaperna, eller kvaliteterna i hur vi lever, är grund för det franciskanska livet. De är dock inget vi själva kan prestera eller skaffa oss, utan gåvor vi kan be om och personligen förvalta.

Inspirationskällan till ett kristet liv i franciskansk anda är för franciskanerna, utöver bibeln och den allmänneliga kyrkans tro och liv, givetvis den helige Franciskus, hans liv och gärning och hans vilja att ”leva evangeliet”.

Vägen till medlemskap börjar i regel med att man anmäler sitt intresse för att få veta mer om det franciskanska ordenslivet i FTO till någon medlem som är novis eller som avlagt livstidslöften i orden (s k tertiarie). Man kan också kontakta orden via e-post. Som aspirant får man en novisrådgivare att tala med, medan man under en kortare tid överväger om man vill gå vidare. Nästa steg är att man blir postulant under ca sex månader och prövar, utan att avge några löften, att följa en personlig levnadsregel, som då är mycket enkelt utformad. Om man tillsammans med orden finner att detta fungerar bra, kan nästa steg bli att man blir upptagen som novis i orden. Man fortsätter då att leva med den förenklade personliga regeln eller en något utförligare sådan. Det som skiljer novisen från postulanten är främst att novisen är förpliktigad att genom löften hålla sig till regeln under ett år. Novisen är dessutom officiellt upptagen som medlem i orden, vilket postulanten inte är. Novistiden varar i regel i två år. Finner både novisen och orden det lämpligt, fullbordas medlemskapet genom att man avlägger sina livstidslöften och därmed blir upptagen som tertiarie. Den allvarligt menade intentionen skall då vara, att detta medlemskap skall gälla resten av livet.

En franciskansk levnadsregel
Liksom i alla ordnar är medlemmarna förpliktigade att hålla den gemensamma levnadsregeln som finns angiven i ordens Manual. Den förutsätter också att varje tertiarie dessutom formulerar en personlig levnadsregel. Det som karakteriserar den franciskanska andan får här en utformning som är personligt anpassad till vars och ens speciella förutsättningar. Regeln kan därför ändras när de personliga förutsättningarna ändras. Löftet att vilja hålla sig till regeln förnyas en gång om året. En tertiarie betraktar sitt medlemskap som grundat i en personlig kallelse från Gud, att leva sitt kristna liv i inspirationen från Franciskus, en kallelse som uppfattas som gällande livet ut.

Så här skriver Ulf Callert, f d kaplan:
”Man kan som kristen säkert känna igen sig i det centralt franciskanska, som ödmjukheten, kärleken och glädjen. De beskriver det karakteristiska för biblisk kristen tro utan att man någonsin hört talas om Franciskus. De kan finnas inte bara som något att sträva efter, utan också som något man på ett självklart sätt mer eller mindre lever efter. Man behöver inte nödvändigtvis vara inspirerad av Franciskus för att försöka förverkliga dem i sitt eget liv. Ännu mindre behöver man någon franciskansk tredje orden till hjälp. Men vi, som kanske bejakar dessa kristna drag med vårt intellekt, och ändå har en tröghet eller rentav motvilja inför att praktiskt omsätta dem i våra liv, kan behöva stöd och hjälp att med större trohet och helhjärtenhet också leva kristet. Vi kan i hög grad behöva den ständiga utmaningen som finns i Franciskus´ exempel för att vår kristna tro inte ska stelna, utan utvecklas och mogna. Kanske skulle vi också ha stor glädje av att ha en levnadsregel att följa. I så fall kan Franciskus tredje orden ge oss en sådan.”